onsdag 4 januari 2012

Lösa tankar om bildkvalitet.

Vid det här laget har väl alla blivit mer eller mindre bekanta med fenomenet full HD (1080p), det är ju ett par år sedan den standarden släpptes och nu hör man lite här och där folk som börjar prata om nästa generation av upplösning. Men trots att Full hd ser rent ut sagt jävligt bra ut, och jag vanligtvis är den förste att hurra för nya prylar så känner jag idag för att ställa frågan: är det verkligen nödvändigt?

Jag har tittat en del på blu-ray film på sistone och det har slagit mig att det ibland ser ut som om rörelserna går för fort. Jag misstänkte länge att det hade att göra med att våra ögon inte hanterar 1080p, med argumentet att det på tv'n har bättre skärpa än tavlan som hänger bakom den. Men nu är jag ju närsynt så det kan vara det som är problemet.

Men det är inte hela historian. Saken är att våra ögon (och vårt syncenter i hjärnan) är väldigt avancerade konstruktioner, konstruerade med en sån enorm finess att vi ibland glömmer hur de fungerar. På inte mycket mer än en sekund kan våra ögon ändra fokus från någon som är precis framför dem till någon som är en fotbollsplan bort. Ingen kamera klarar det. Men det är mer än det, vår hjärna vet vad som är vettigt att slösa kraft på. Vilket innebär att den kortar in på saker som inte är nödvändiga. En av de sakerna är skärpa på något som rör sig.
I naturen så kan man dra slutsatsen att om något rör sig tillräckligt fort i ens närhet så finns det kanske viktigare saker att lägga energin på än att försöka uppnå perfekt skräpa.

Detta kallas rörelseoskärpa, ni ser det när ni t.ex. åker bil, hur suddiga sakerna som far förbli blir.

När man har gjort hd filmer har man utan att tänka sig för minskat ner rörelse oskärpan i bilden, så när vi ser en hd film och någon springer så säger vår hjärna, om han syns så klart kan han inte röra sig så fort som han gör, och vi tycker det ser konstigt ut.

Nu vet jag att vissa filmbolag har kommit på problemet och börjat arbeta med avsiktlig rörelseoskärpa, men att trycka ut ett nytt upplösningsformat innan man löst alla problemen med att det förra redan var för mycket för oss att hantera verkar väldigt märkligt.

Istället för att bara jobba på ren kraft i upplösningen så kanske de skulle börja jobba med de sakerna där tv apparaterna int eelver upp till våra ögon, djup i bilderna (nu pratar jag inte bara 3d) och anändandet av vårt periferiseende. men det är bara mina lösa tankar

1 kommentar:

  1. Ta tag i dig själv och bemöt mitt inlägg.

    SvaraRadera